Vårkänslor

Nu är de här, vårkänslorna!

Lammen skuttar runt i glädjesprång. Dammet yr bakom stallet. Hästarna fäller. Gräsmattan pryds med vårblommor och ett och annat grönt grässtrå. Solen värmer. Glassboxar fylls till bredden. Gator sopas. Förkylningen kommer som en pålitlig vän. Det ÄR vår! Termometern ger sitt bekräftande.

 Härliga vår - välkommen!

Får Fix

På bara några dagar har stallet blivit fyllt av en massa små lamm med sina söta bräkanden och sina smått förvirrade uppsyner. Även om de flesta tackorna sköter sina lamm själva, som goda mödrar bör, så krävs det ändå extra tillsyn och skötsel. Det är lätt att det går galet i samband med lamning och att lämna fåren att fritt sköta detta finns inte på kartan. Vips har något lamm på obeskrivligt sätt lyckats hamna på fel sida grinden. Det skulle inte dröja länge för det att bli kallt, utsvultet och svagt.

Vi har hittills fått ett 20-tal lamm och fler är på intåg. Två lamm har blivit flasklamm, för deras mammor fick helt enkelt fler lamm än de kan ta hand om. Det är tidiga morgon till sena kväll som gäller för att dessa ska få en sådan bra start i livet som möjligt. Hos oss får de nylammade tackorna bo i en separat box med sina lamm de första dygnen. Sedan får de gå ihop i mindre grupper för att därefter slussas ut i den stora flocken med tackor med lamm.

 

Flasklammens mat är på väg.

Vi har dessutom blivit utvalda till att delta i en undersökning om Q-feber av SVA. Q-feber är en zoonos som kan smittas mellan djur och människor. SVA gör regelbundet undersökningar för att kartlägga sjukdomsläget hos svenska djur. Under 2007-2009 har det pågått ett stort utbrott av Q-febern i Holland och då man tror att orsaken är smitta i stora mjölkget- och fårbesättningar vill man kontrollera förekomsten i Sverige.

Vi ska ta prov på tio tackor direkt efter lammning och skicka in proverna till SVA. (mer om Q-feber kan läsas på http://www.sva.se/)



Provtagning



 

Känslor av vår

Våren ligger i luften och alla på gården verkar njuta. Så skönt det är när solen tittar fram och verkligen värmer med dess strålar. Hoppet om sommar, värme, lättklädda dagar och böljande gräs väcks till liv. Det känns inte allt för långt borta. Energin föds på nytt och vips så är det inte alls så jobbigt att kratta, sopa och städa lite extra runt på gården.

Hästarna till och med ligger ner och myser i hagen.

Connie får jobba i solskenet i en av sommarhagarna som faktiskt
har hunnit tina någorlunda så underlaget är skapligt mjukt.

Hundarna tar varje chans de får att ligga på
en varm solfläck utanför stallet och bara njuta.

 

Conny... Eh... Connie!

Nu har alla i familjen suttit på Connie.

I lördags hämtade jag Connie (som tydligen vill stava sitt smeknamn med -ie) med transporten. Hade hon varit i gång hade jag nästan kunnat rida hem henne. För det är inte speciellt långt bort hon bor i vanliga fall. Connie har fått nya skor, blivit klippt och har fler täcken på sig än Prinsessan på Ärten har madrasser. Hon ser med andra ord riktigt sportig ut innan hon ens har påbörjat igångsättning efter mammaledigheten.

I går longerade jag henne lite lätt och i dag tog vi några lugna varv runt sommarhagen. Det visade sig ganska snart att det inte bara är Connie som behöver komma igång efter mammaledighet... Förutom bristen på ridmuskler märktes det ganska snart att jag bara har ridit B-ponny det senaste året (och knappt det, ska väl tilläggas). Connie kändes till en början som 2 meter hög och inte ca. 1.65 som hon ju egentligen är. Här blir det till att jobba för oss båda.

Det där med höjden är rätt roligt när man tänker efter. När Natty bodde på Flyinge var hon bara en lite plutt jämfört med de andra avelsstona. Väl hemma här på gården blev hon med ens en stooor häst, bredvid ponnyerna. Direkt när Connie klev in genom stalldörrarna fick vi ändra våra perspektiv igen. Stallet är anpassar för storhästar men då bara ett gäng små ponnyer och Natty har bott här hitills så kändes det som om stallet plötsligt hade krympt. Att Connie blåste upp sig likt en drake när hon fick syn på fåren gjorde ju kanske inte hennes storleksintryck mindre. Det här med storlek är en vanesak, skulle man kunna säga. Det är inte utan att jag blir lite imponerad av mig själv som har hanterat stora unghingstar, haft en gigant till avlessto och varit medryttare på en 1.83 hög häst. Numera är jag väl lite bekväm och har kommit på att detta med små hästar (och hundar för den delen) är himla praktiskt.

Dock får det ju vara en stor häst om man skall kunna rida någorlunda ordentligt. Numera sockervita Connie verkar vara smart och käck - jag gillar henne redan!

Årets första...

Miss Money-Penny först ut i år.

... lamm är här! Nu känns det som om våren inte är långt borta.

Hoppas att känslan är rätt!

Simply the Best

Scandinavium är slut för i år. Denna gång var jag inte där men med dagens IT-samhälle går det att hålla sig någorlunda uppdaterad ändå. Det ena länken leder till den andra och vips dyker nostalgitrippen upp. Ett inslag av min barndoms idol. Å, som jag önskade att jag fick träffa honom i verkliga livet.

Finns det någon lika utbredd hästidol nu för tiden? Spontant känner jag att idolerna avlöser varandra för vart år, men så är jag ju inte barn längre. Då klippte man ju ut alla små hästbilder man kunde hitta och satte upp Min Häst- plancher på sovrumsväggarna.

Hur är det nu för tiden? Har barnen sina idoler installade i ett virituellt stall eller? Berätta gärna om era idoler, forna eller nuvarande, vore kul att höra!