Kennelträff

Idag hade vi kennelträff här på vår gård, för fjärde året i rad. På dessa år har vi nog haft minst lika många olika väderlekar. I år var det riktigt, riktigt varmt. Tappert körde förare och hundar ett agilitypass på förmiddagen och ett efter lunch. Tur vi hade platser med skugga, en stor vattenskål och en badbalja för hundarna!

Kennelträffen blev lyckad och jag har riktigt njutit av att träffa så många av våra tidigare valpar och få höra hur de har det i sin vardag. Jag glädjs också åt de kontakter som knyts och erfarenheter som utbyts mellan ägarna.

Det enda tråkiga idag var väl när Hugo ramlade ur stolen och slog upp läppen i cementplattan. En riktig fläskläpp blev det trots mitt försök att kyla med isglass. Framåt kvällen såg det dock redan bättre ut.

Tungt beslut

Hillstar's Devoted Dolly

Ibland är det tvunget som uppfödare och djurägare att ta ett tungt beslut. Idag var första gången för mig som jag fick fatta beslut om att avliva en valp från vår uppfödning. Dessvärre var det inte första gången jag har fått ta bort en valp. Inte heller första gången av den här anledningen - att valpen är blind. 

För några år sedan köpte vi in en hanvalp till kenneln med tanke att han skulle bli vår framtida avelshane. Det tog dock bara någon dag innan vi blev säkra på att han var blind. Då som nu togs valpen till veterinären för undersökning. Då som nu konstaterades att valpen var blind men genom ögonlysning visade det sig att inget var fel på ögonen. Möjligt att det hade något att göra med kopplingen till hjärnan. 

I fallet med lilla Dolly var hon, trots att hon var minst i kullen, tidig i sin utveckling med att öppna ögonen och lära sig gå. Dock märkte vi redan att något inte stog rätt till när valparna var omkring 3 veckor. Innan 4 veckors ålder tog vi henne första gången till veterinär men valde då att avvakta hennes utveckling ytterligare och boka in en tid till ögonspecialist.

Det är en tuff uppgift att ta ett sådant här beslut. Hur jag kom fram till att Dolly var blind och hur jag fattade mitt beslut orkar jag inte gå in på här i bloggen men om någon har funderingar av vikt så går det bra att maila mig.

Hinderbygge eller DIY

I helgen har jag byggt mina egna agilityhinder. Jag behövde fler hinder på min agilitybana men att köpa färdiga blev alldeles för dyrt, så jag besöt att testa att bygga eget hinder. Jag har tittat runt på olika hindertyper och designat så som jag tycker blir bäst både för funktion och det estetiska (och vad jag klarar av). Jag vill ha hinder som står kvar i lite blåst, är lätta att lyfta och flytta, är så säkra för hunden som möjligt och som ser snygga ut.

Materialet jag har använt heter staketribba och finns på tex Byggmax för 9,15 kr/m. Till hoppbommen har jag använt en 120 cm lång rundstav. Kostnad för denna blev ca 23 kr. Totalt har alltså varje hinder kostat ca 100 kr (då har jag inte räknat med skruv och materialet för bomhållarna för det hade vi hemma).

Hindrena blev relativt lätta att lyfta och flytta men jag tror ändå att de ska stå stadigt på banan trots vind.
Jag är överlag nöjd med bygget av hindrena. Perfektionisten i mig tycker att vinklarna kunde varit snyggare. Det var något som var svårt att åstakomma med vår såg då den inte riktigt sågade helt rakt. Men funktionen är ju den samma. Nu återstår att se vad de håller för ute på banan. De kommer att stå ute större delen av året så framtiden får utsvisa hur materialet klarar det. Möjligen kommer jag måla dem i någon färg. Men det blir i så fall till nästa år i och med att jag har använt tryckimpregnerat virke.

Ritning av ett hinderstöd.

Ramen på första hinderstödet färdigt.

Ribborna på infångaren på plats.
Sally inspekterar, sugen på att testa det färdiga resultatet.

Så var de plötsligt två. Det gick fortare än förväntat att göra ett hinder
(men så hade jag viss hjälp av Hugo med).

Ville ha en så säker (och billig) bomhållare som möjligt.
Fick detta tips från en agilitygrupp. En bit vattenslang och buntband.
Håller sig på plats men ändå smidigt att höja och sänka.
Inte någon vass kant som hundarna kan göra illa sig på om de hoppar för nära.

Numrerade ut höjder. Ändrade till nästa hinder
och märkte ut 25, 35, 45, 55, 65 cm i stället. Kom på att det är
vanligare höjder vid tävling.

Valparna var också med vid tillfälle i bygget. Bra träning för dem att
höra skruvdragare, såg osv. Som synes inga problem!

Bästa bygghjälpen

Har byggt hela helgen. Får lite hjälp från olika håll. Än är det Hugo, än valpar eller Sally. Vad vi bygger? Ja, det får ni kanske se i morgon!

Bildkavalkad på valparna

Skodjungel

Bor man som jag, längs en grusväg och går långa promenader var dag, tränar agility på gräsbanor i olika väderlag och har vuxit ur praktiskt taget alla vettiga skor sedan graviditet ja, då är det bara till att ut i skodjungeln och leta. För saken är ju den att en enda sko ska passa för alla ovanstående kriterier samt inte minst även passa den föräldralediga plånboken. Eller ja, plånboken är ju inte föräldraledig. Kanske mer tvärt om. Och förresten, vem är föräldraledig egentligen? Varken jag eller barnen :)
Hur som. Idag slog jag till på ett par nya träningsskor på en outlet rea. Ett par terränglöparskor i ett för mig nytt märke blev det. Hoppas hoppas att vi skall trivas med varandra länge!

Så klart kunde jag inte hålla mig någon längre stund från att se vad de går för. Sally och jag tog ett träningspass på banan hemma nästan omgående från att jag parkerat bilen. Stor tumme (eller ska jag säga stortå) upp! Så skönt för fötterna att ha rymliga skor igen...

En här och en där.

Det mest fantastiska med trygga, harmoniska valpar är att efter lekstunden så kan de slockna lite var stans. De är så trygga i sin omgivning att de helt enkelt knoppar in där de är.

Mitt på köksgolvet.

I en övergiven kylväska

Eller skönt slappt i mammas korg.

Selfie

Vad som skulle bli en söt valpmys selfie mest på skoj. Jo, skoj blev det. Eller aj.

Nummerskyltar

En tripp till Ikea resulterade i en uppsättning bokhyllor till vårt "bibliotek" OCH nummerskyltar till agilitybanan. Nummerskyltarna är blomkrukor i hårdplast som jag har vänt upp och ner och skrivit nummer på. Hoppas att dessa står kvar trots den Skånska blåsten för här ska tränas efter nummer :)

Oj oj oj. Hur blev det så här??

Tisdag redan. Är det sant? Jag som helt glömt av att söndagen skulle ha haft en uppdatering av valpsidan på sitt schema. Inte blir det då bättre av att jag har fullt upp i kväll och kanske även morgondagen. Nåväl. Jag får se till att det blir gjort hur som. Innan de hinner bli fem veckor i allafall. Här kommer några bilder tagna precis med mobilen (ja jag vet. Jag sa ju att jag skulle sluta med det och ta fram kameran). Håll till godo. Håll ut :)

Möte med Taxen

Valplek

Bilder med mobilen tyvärr. Dags att plocka fram kameran. Dessa små börjar bli svåra att få som annat än svarta streck :)