Lillhusse

I lördags kom han så äntligen, familjens yngste medlem.
De äldre hundarna tog hans ankomst med ro medan de yngre hundarna nosade igenom honom med stor nyfikenhet. Som han kan låta sen, gryr och skriker. Spännande tycker de som inte träffat en sån liten människa innan. Det tog dock inte lång tid innan de accepterade nykomlingen och slappnade av igen.

Nu jobbar vi på att hitta nya rutiner i vardagen. Jag mår bra och foglossningen är som bortblåst. Längtar riktigt efter att komma ut på långpromenad igen. Verkar dock som vi får vänta lite till på det om vi ska kunna få med oss lillhusse Hugo i vagnen utan att fastna i en av alla stora snödrivor.