Utställningsgarderoben har fått en till inneboende i dag. Förhoppningsvis blir det en ny vän att bära i ringen, en som ger vidare tur. Jag vet, lite skrockfull är jag allt när det kommer till vinnarkavajer. Men faktiskt så har det gått som bäst när jag har burit vissa av dem. Vad nu det kan bero på egentligen låter jag bli att spekulera i. Kavajen får ni se i sin helhet när vi tar en tur tillsammans på utställning så småningom.
Av mina runt dussinet kavajer för utställning är de flesta inhandlade second hand. Tror nog det endast är två som är nyinköpta. Känns så onödigt på något vis att köpa nytt att ha tillsammans med hundhår och tassavtryck. Dessutom gillar jag att variera mig och ha stor valmöjlighet. Att införskaffa begagnade kavajer ger mig den möjligheten utan att det ska behöva kosta skjortan. Generellt sett så används inte kavajer så flitigt innan de ledsnas på, så skicket är som oftast på topp. Jag har nog inte betalat mer än en 50-lapp för någon av mina trots att de sett som nya ut. På något vis blir det än mer glädjande när jag får komplimanger för kavajerna.
Den lilla Lancashire heeler-broschen får som oftast vara med på utställning och stannar lite slarvigt kvar på senast använda kavaj. Då vet jag var jag har den. Sätter faktiskt tillbaka den på kavajen även om kavajen har tvättats. Lite som minne tror jag och uppskattning av kavajen kanske. Lite knasigt när jag nu tänker på det men så är det.
