
Nu har jag framför mig 2 veckor med bandage och stygn, armen i högläge, bara en användbar hand, smärta och framförallt ingen bilkörning. Inte så lätt när man bor mitt ute på landet...
Men det mesta går att lösa. Upp för grusvägen några km och ta bussen med ett antal byten och förlängd resväg till jobbet. Sjukskriven? Nej det vill jag inte vara!
Connie får några dagars vila sedan ska jag ge mig på att rida med enhandsfattning, bara jag lyckas spänna sadelgjorden dvs.
2 veckor med bandage alltså. Sedan väntar ett ovisst antal med nedsatt styrka och viss smärta. Förhoppningen är ju att det därefter blir bättre än det var innan. Det ska nog gå!
Oj då, inget kul, men ändå skönt att få det gjort om det är nåt du haft besvär med länge...
SvaraRaderaEnhandsfattning är jättebra, då kan man inte joxa i onödan :)